Jacob

Efter en vecka pa plats i Orlando tillsammans med mina homies Jonny och Westley pa Hollyberry road sa borjar vardagen sa sakteliga ta sin form. Har skaffat medlemskap pa ett gym tio minuter fran huset, och hittat mig en mysig loprunda i en exakt fyrkant efter som alla gator ar exakt raka och i rutsystem, det ar precis exakt lika exalterande som det later. Hemmavid ar man ju dock van vid att kanske behova ta ett skutt extra over en hare som fallit offer for en alltfor blodtorstande bilfront. Inte konstigt kanske att blev en aning skraj nar jag nastan trampade pa den farska alligatorn som slutat sin liv i vagkanten!
Livet i skolan ar perfekt, endel tycker att det ar lite val intensivt men jag har sett varre, Lydia vet precis vad jag pratar om...Forsoker fa ta pa en schysst dator, har dock fastnat for Mac efter effektiv indoktrinering av folk man pratat med lite varstans. Vi far se.
Men tills dess far ni halla er till godo med bara text, och tack for alla fina kommentarer, de varmer!
Som en sista uppmaning till dem som ar kvar hemma:
Dra nagra extra attor i snon pa parkeringen utanfor ICA och stod din lokala kebabhak om du bor i Jkpg.
Out.

Hej igen dear friends!
I mandags eftermiddag tog hela grejjen sin borjan, Emma och Johannes gav mig skjuts upp till Orlando vilket i sig skulle kunna kvala in pa Arets Goda Garning-listan, om man nu ar den typen av person som gillar listor. Nu gor jag det, i alla fall...
Precis som en liten grabb som garna fornekar omgivningen att den starka sasen han haller over tacosen inte alls ar stark, intalade jag mig sjalv att jag inte var nervos infor skolstarten. Anda tills vi svangde upp till uppfarten och det var dags att traffa 30 nya pers och inte kunna snacka modersmalet pa ett halvar. Trots den krimiellt dyra kostanden tvingande jag mig sjalv att skicka ivag ett par sms i som ett desperat forsok till medomkan, tack Lydia for ditt fina svar, det varmde=)
Faktum ar att allting overtraffar mina forvantningar just nu, det ar suverant helt enkelt! Lararna ar riktigt bra och har ett beundransvart stort hjarta, det kanns som en stor familj, typ. Antar att det ar lite farligt att vara sa har entusastisk i borjan, men man har helt enkelt ett lite mer positivt sinne har pa andra sidan havet och det ar val lika bra att man tar det till sig direkt=). Maten ar riktigt bara den med, basens grill ar centrumet i matlagningen!

Har ju ocksa blivit varnad for att kaffet har inte alls ar samma sak som hemma, men det jag upplevt hittils har varit rent ut sagt bedrovligt... Far nog aka till Starbucks snart och shotta nagra espressos. 
Och internettillgangen ar sporadisk, ansalange. Hinner inte med mer just nu.  
Auf Widersehen!

Medan Emma var iväg och planerade för Den Stora Nyårsfesten tog Johannes med mig på en mkt gedigen rundtur i Vero Beach! Vi korsade över till andra sidan sundet för att se Atlanten spilla över på den vackra sandstranden där de inte fullt lika vackra (no offense America) jänkarna slagit sig för att idka soldyrkan över sina svullna kroppar. Dock skulle undertecknad kanske må bra av en dos sol men vadå, det är svårt att få en lika vacker bränna som Johannes och Emma som ständigt cirklar över molnen (piloter) när en annan kommer från det kalla landet lagom.. Vi firade nyår tillsammans med ett gäng från kyrkan som mitt värdpar lärt känna under tiden de levt här, mycket trevligt var det kan jag lova! Nästan alla fyrverkerier detonerade i luften och jag lyckades kamma hem pris för bästa outfit då temat för kvällen var grönt, se bilder=)

Dessutom tog vi tillfället i akt att ge amerikanarna lite utbildning i svensk finkultur, alltså fick de lära sig sjunga " Små Grodorna" och dansa runt stången, allt detta efter att fått förklarat för sig att sången endast sjung av barn och berusade vuxna runt en 10 meter hög uppochned-vänd penis. Sweden rocks! Nyårsdagen började med en låång sovmorgon följt av brunch med pancakes, juice, coffee and hela the tjofadderittan, följt av en löptur på ett spår lika platt som en saltöken. Skylten på området talade tydligt om att " Do not feed the Squirrels", men jag höll på att trampa på den som tryckte halvvägs in i en buske så en varning i den riktningen hade nog varit på sin plats också... Annars är det nu bara två dagar kvar tills skolan börjar, är smått nervös nu men det ska bli riktigt kul att träffa alla och sätta igång med det man velat göra så länge. Gröna firman känns fjärran vilket är mkt skönt=)

Till nästa gång, lev väl!